Egenberedskap baserad på en krisplan är grunden för ett företags krisberedskap

Strejker, pandemier, exceptionella väderförhållanden - kriser av alla de slag, både på hemmaplan och utomlands, har gjort att egenberedskap blivit ännu viktigare än vid de vanligaste olyckorna för att säkerställa kontinuiteten i en verksamhet som en verksamhet. Egenberedskapen skyddar alltså inte bara företagets resurser och personal, utan säkerställer också att verksamheten kan fortsätta så smidigt som möjligt vid olika oväntade och onormala situationer. Den bygger på en krisplan som är utformad för att förebygga olyckor och förbereda för nödsituationer. I den här artikeln förklarar vi hur du kan använda beredskapsplanen för självberedskap och säkerställa kontinuiteten i din organisations verksamhet även om något oväntat inträffar. 

Räddningsplan är utformad för att förebygga olyckor och förbereda sig för incidenter. Räddningsplan omfattar vanligtvis alla kritiska funktioner i företaget och upprättas med hänsyn till de specifika egenskaperna hos de byggnader som används och den verksamhet och miljö som företaget verkar i. Räddningsplan innehåller tydliga rutiner för att hantera till exempel eventuella strömavbrott, störningar i vattenförsörjningen, kemikalieutsläpp och bränder, som kan orsaka stora skador, särskilt om de tillåts sprida sig. Vid en oväntad händelse är snabb respons avgörande och det är nödvändigt med förplanerade och inövade rutiner.

Även om en beredskapsplan är obligatorisk för vissa typer av anläggningar enligt finsk lag, betonas dess betydelse i många branscher i händelse av en incident där den normala verksamheten hotas: tydliga rutiner och skolning hjälper till att agera snabbt och begränsa skadorna till ett minimum. På så sätt sparar förberedelser i förväg kostsamma minuter när situationen är akut. En väl utformad och underhållen beredskapsplan är därför en viktig del av en organisations beredskap för potentiella incidenter. 

• Grundläggande information: Information om byggnaden, dess läge, antal personer, kärn- och stödfunktioner.
• Strukturell information: Detaljer om byggnadens infrastruktur och dess omgivning, t.ex. brandsektionering och grundvattendata samt byggnadsmaterial.
• Säkerhetsteknik: Utrustning som stöder räddningsinsatser, t.ex. bärbara brandsläckare, sprinklers och branddetektorer.
• Säkerhetspersonal och samarbetspartners: Information om säkerhetspersonal, deras uppgifter och kontaktuppgifter samt samarbets- och myndighetspartners, t.ex. räddningsmyndigheter och kommunala myndigheter.
• Riskkartläggning: En sammanställning av företagets risker, inklusive till exempel brandinspektioner och kemisk riskbedömning.

En räddningsplan är alltså till ingen nytta om innehållet inte är anpassat till företagets verksamhet, om den inte är uppdaterad eller om personalen inte känner till innehållet och instruktionerna i den. Att reagera på en olycka kräver också kunskap och skolning. För att personalen ska kunna agera i enlighet med beredskapsplanen när situationen uppstår är det också viktigt att utbilda personalen.

• Underhåll och uppdatera din räddningsplan regelbundet Räddningsplan bör vara ett levande dokument som regelbundet ses över och uppdateras. Dessa revideringar kan baseras på nya riskbedömningar, ändringar i lagstiftningen eller helt enkelt förändringar i driftsmiljön och personalen.

• Säkerställ personalens kompetens skolning och regelbundna övningar är nyckeln till att genomföra en handlingsplan. För att personalen ska kunna agera i enlighet med räddningsplanen måste de vara medvetna om innehållet i räddningsplanen och sitt eget ansvar i händelse av en olycka.

När du vill få ut mesta möjliga av din egen beredskap guidar våra säkerhetsexperter dig genom användningen av en nödplan i vårt kostnadsfria webbseminarium. Ladda ner inspelningen av vårt webbseminarium: Så här använder du en nödplan för att förbättra din organisations egenberedskap Här är den!