• Blogg
  • kemikalielista
  • Kemikaliesäkerhet
  • storskalig kemisk anläggning

Kemikaliesäkerhetskrav – anmälningar till myndigheter och kemikalieinventering i praktiken

Denna artikel är den fjärde i Protects serie om kemikaliesäkerhet, som erbjuder praktiska perspektiv på hur man uppfyller sina skyldigheter. Denna gång är ämnet anmälningar till myndigheter och kemikalieinventering. Artikeln går igenom principerna för små och stora kemiska anläggningar samt innehållet i kemikalieinventeringen.

 

Liten eller stor kemisk anläggning – hur fastställs gränsen?

Skillnaden mellan en mindre och en större kemisk anläggning bestäms av mängden farliga kemikalier som bearbetas och lagras vid anläggningen. Om mängden kemikalier ligger under de gränsvärden som anges i lagstiftningen klassificeras verksamheten som mindre. När gränsvärdena överskrids betraktas anläggningen som en storskalig kemisk anläggning, vilket också ökar riskerna i samband med verksamheten och de krav som ställs av myndigheterna.

Tillståndsgränserna fastställs främst utifrån kemikaliers faroklass och mängd. Ju farligare kemikalien är, desto mindre mängd krävs för att verksamheten ska betraktas som storskalig. Gränserna anges vanligtvis i ton och varierar beroende på om ämnena är till exempel brandfarliga, giftiga eller miljöfarliga.

Om det finns flera olika kemikalier på anläggningen bestäms omfattningen inte enbart på grundval av mängden av ett enda ämne. I sådana fall tillämpas en så kallad summaregel, där de relativa proportionerna av de olika kemikalierna läggs samman. Om resultatet av beräkningen överskrider den angivna gränsen anses verksamheten vara storskalig.

Licensieringsprocessen varierar beroende på typ av anläggning. Driften av små kemiska anläggningar baseras vanligtvis på ett anmälningsförfarande, och tillsynen är huvudsakligen räddningstjänstens ansvar. Storskaliga kemiska anläggningar kräver däremot tillstånd från Tukes innan driften kan påbörjas. Storskalig verksamhet kräver också mer omfattande säkerhetsdokumentation och regelbundna inspektioner av myndigheterna.

Operatören är skyldig att känna till verksamhetens omfattning och vilka dokument som krävs. Dokumenten måste granskas regelbundet och uppdateras vid förändringar. Myndigheternas inspektioner bedömer om verksamheten och dokumenten överensstämmer med varandra. Myndigheterna måste underrättas om det sker förändringar i verksamheten eller om den upphör.

 

Små kemiska anläggningar – anmälningsförfarande och operatörens ansvar

Vid mindre kemiska verksamheter fungerar den lokala räddningstjänsten som tillsynsmyndighet. Verksamhetsutövaren måste lämna in en skriftlig anmälan till räddningstjänsten minst en månad innan verksamheten påbörjas och bifoga de dokument som krävs.

Anmälningsförfarandet överför dock inte ansvaret till myndigheten. Verksamhetsutövaren måste säkerställa en säker hantering av kemikalier, identifiera de risker som är förknippade med verksamheten, förebygga olyckor i förväg och förbereda sig för incidenter och olyckor.

Även om verksamheten klassificeras som mindre omfattande är skyldigheterna inte ringa. Operatören måste bland annat säkerställa lämpliga lagringsförhållanden, tydlig märkning, tillräcklig ventilation, brandsäkerhet och personalutbildning.

Dessutom måste anläggningen ha en räddningsplan. Regeringen har nyligen publicerat uppdaterade riktlinjer för innehållet i räddningsplaner, och det är viktigt att se till att planen hålls uppdaterad.

Du kan läsa regeringens uppdaterade riktlinjer här: Räddningsplan, allmän guide.

Ansvaret för säkerheten ligger alltid hos operatören – myndigheten övervakar att kraven uppfylls.

 

Storskalig kemisk anläggning: tillståndsförfarande, säkerhetsdokument och Seveso-krav

För drift av en stor kemisk anläggning krävs alltid ett tillstånd från Tukes innan verksamheten kan påbörjas. Tillståndet måste ansökas i god tid, eftersom den beräknade handläggningstiden för tillstånd är cirka åtta månader. Ansökan bör utformas noggrant, eftersom en ofullständig ansökan kan förlänga handläggningstiden.

Operatören måste visa att anläggningens säkerhet har utformats och implementerats på ett sådant sätt att risken för allvarliga olyckor är så låg som möjligt. Bedömningen måste också ta hänsyn till anläggningens processäkerhetsrisker. Storskaliga verksamheter kräver att en intern räddningsplan upprättas (Tukes riktlinje: Intern räddningsplan), mer omfattande säkerhetshantering och mer detaljerad dokumentation.

Storskaliga verksamheter delas in i fyra olika kategorier: tillstånd, flytande petroleumgas, dokument om driftsprinciper och säkerhetsbedömningsinstitution. De två sistnämnda måste ta hänsyn till kraven i Seveso-direktivet.

 

Licensmyndighet – storskalig kemisk anläggning på grundläggande nivå

En licensierad anläggning är en storskalig kemisk fabrik där de hanterade kemikaliernas farliga egenskaper tillhör den lägsta kontrollkategorin. Verksamheten kräver dock alltid en licens från Tukes. Licensierade anläggningar inspekteras vanligtvis vart femte år.

 

Anläggning för flytande petroleumgas – en anläggning för lagring av flytande petroleumgas

En LPG-anläggning definieras som en verksamhet som använder eller lagrar minst fem (5) ton flytande petroleumgas. Operatören kan också ha små mängder andra farliga kemikalier.

LPG-installationer inspekteras vanligtvis vart fjärde år. Inspektionerna utförs av inspektionsorgan som godkänts av Tukes, och det är operatörens ansvar att beställa den periodiska inspektionen och skicka in inspektionsrapporten till Tukes.

Dokument om driftsprinciper – Lägre kontrollkategori enligt Seveso-lagstiftningen

Policydokumentet omfattas av Seveso-lagstiftningen. Verksamhetsutövaren måste upprätta ett skriftligt policydokument som beskriver de principer och åtgärder som anläggningen tillämpar för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa deras konsekvenser. Dokumentet ska bland annat innehålla anläggningens säkerhetsledningssystem, ansvarsfördelning, principer för riskidentifiering och riskhantering samt utbildning och vägledning av personalen.

Även om dokumentet om driftsprinciper inte är lika omfattande som säkerhetsrapporten måste det visa att förebyggande av allvarliga olyckor planeras och genomförs systematiskt. Dokumentet måste hållas uppdaterat och ses över minst vart femte år. Tukes bedömer dokumentet under sina inspektionsbesök, som vanligtvis genomförs vart tredje år.

Tukes har publicerat riktlinjer för innehållet, utarbetandet och offentliggörandet av policydokument: Tukes Guide: Policy Document

 

Säkerhetsbedömningsmyndighet – Högsta kontrollkategori enligt Seveso-lagstiftningen

Säkerhetsanalysbyrån omfattas av den strängaste kontrollkategorin i Seveso-lagstiftningen, eftersom dess verksamhet medför en betydande risk för allvarliga olyckor. Potentiella olyckor kan få omfattande konsekvenser för människor, miljö och egendom, vilket är anledningen till att säkerhetskraven är särskilt omfattande.

Operatören måste upprätta en säkerhetsrapport som i detalj beskriver anläggningens drift, de viktigaste riskerna i samband med den samt de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits för att förebygga olyckor och begränsa deras konsekvenser. Säkerhetsrapporten måste uppdateras minst vart femte år och lämnas in till Tukes och andra myndigheter.

Dessutom utarbetar räddningsmyndigheten en extern räddningsplan för anläggningens omgivning. Säkerhetsbedömningsanläggningar organiserar regelbundet gemensamma övningar med räddningsmyndigheterna, vanligtvis vart tredje år, och anläggningarna inspekteras normalt varje år.

Mer detaljerade anvisningar om innehållet i och utformningen av säkerhetsrapporter finns i den guide som Tukes har publicerat: Tukes Guide: Safety Report (Säkerhetsrapport).

 

Kemikalieinventering – den rättsliga grunden för kemikaliesäkerhet

Kemikalielistan är ett dokument som upprättas av operatören och som innehåller information om de farliga kemikalier som hanteras och lagras på anläggningen. Listan måste minst innehålla kemikaliens handelsnamn, dess faroklassificering, dess placering på anläggningen och den maximala lagringsmängden.

På små arbetsplatser där det endast finns ett fåtal kemikalier (färre än 10) kan listan till exempel förvaras i tabellformat. När antalet kemikalier ökar är det oftast mer praktiskt att hantera listan i ett särskilt elektroniskt kemikaliehanteringssystem.

Kemikalieinventeringen är ett viktigt verktyg för att hantera kemiska risker. Om det finns skadliga kemikalier på arbetsplatsen måste riskerna bedömas och hållas under kontroll. En uppdaterad kemikalieinventering utgör grunden för dessa lagstadgade riskbedömningar. Utan en tydlig och uppdaterad förteckning är det praktiskt taget omöjligt att bedöma riskerna med specifika kemikalier.

Informationen i kemikalielistan säkerställer att medarbetarna har tillräcklig information om kemiska risker, att kemikalier hanteras på ett säkert sätt och att första hjälpen och nödsituationer kan hanteras på ett lämpligt sätt. Informationen i kemikalielistan stödjer också korrekt förvaring av kemikalier och utrymmeslösningar.

Operatören är alltid ansvarig för att sammanställa och upprätthålla en uppdaterad lista över kemikalier, som måste omfatta alla kemikalier som används på arbetsplatsen. Informationen måste uppdateras varje gång det sker förändringar i verksamheten, nya kemikalier införs eller säkerhetsdatabladet uppdateras. Ändringar i kemikalie mängder, avsedd användning och förvaringsplatser måste också uppdateras utan dröjsmål så att listan alltid återspeglar den faktiska och aktuella situationen på anläggningen.

Under arbetsmiljöinspektioner kontrolleras regelbundet listans fullständighet och aktualitet. En aktuell och noggrant underhållen kemikalielista visar att organisationen hanterar sina kemikalierisker och bedriver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt.

Kolla in om PRO24-modulen för kemikalier, som hjälper dig att hantera ditt kemikalielager, säkerhetsdatablad och kemikalieinformation på ett centraliserat sätt.

Upptäck Protects experttjänster inom kemikaliesäkerhet