Hur man utför en stegvis riskbedömning av hög kvalitet på arbetsplatsen

Riskbedömning av arbetet är ett av arbetsgivarens ansvarsområden enligt lag. Detta är självklart för de flesta arbetsgivare, men när man börjar tänka på ämnet mer i detalj kan lagens villkor bli oklara och riskbedömningen på arbetsplatsen kan vara ofullständig. Reformen av lagen om sommarsäkerhet på arbetsplatsen 2023 har också medfört nya områden att ta hänsyn till i bedömningsprocessen. Det är därför ett bra tillfälle att se över hur man genomför en grundlig bedömning på arbetsplatsen!

Riskbedömningen är den grund som all utveckling av arbetssäkerheten utgår från. Syftet med bedömningen är inte bara att identifiera och registrera riskerna på arbetsplatsen, utan också att förebygga skador i förväg. Detta arbete bidrar till arbetstagarnas arbetsförmåga, förebygger sjukfrånvaro och håller arbetstagarna borta från jobbet längre, vilket är viktigt både för företaget självt och för samhället som helhet. Man skulle kunna säga att riskbedömning bara ger fördelar. Det är därför det är värt att utföra den på ett högkvalitativt sätt och i rätt tid. Eftersom förhållandena på arbetsplatsen ständigt förändras är riskbedömningen också en fortlöpande process. När man väl har fastställt en korrekt grund är det dock lättare att uppdatera dokumentet och uppdateringsprocessen är smidigare. En riskbedömning av god kvalitet är därför systematisk, praktisk, proaktiv, dokumenterad och under ständig utveckling.

1. Planera din riskbedömning noggrant
   Det är en god idé att redan från början bestämma vem som ska delta i riskbedömningen. En bra utgångspunkt är ett platsspecifikt tillvägagångssätt och ett PAT-tillvägagångssätt: det är bra att ha en bra blandning av beslutsfattare, experter och anställda från den berörda platsen. Exempelvis i vår tidigare artikel som vi sa, är arbetstagarnas medverkan avgörande för att säkerställa att aktuell information om potentiella risker och faror i olika skeden av processen erhålls från dem som möter dem i sitt dagliga arbete. Det är också en bra idé att låta en person vara involverad i alla utvärderingar. På så sätt har varje utvärdering en referenspunkt och du kan vara säker på att utvärderingarna utförs så konsekvent som möjligt. Denna person kan vara arbetsmiljöchefen, arbetsmiljöombudet, en förtroendevald eller en frontlinjearbetare. Om det inte finns tillräcklig sakkunskap inom organisationen ska en expert anlitas, vilket krävs enligt arbetarskyddslagen. Exempelvis damm, vibrationer och buller är frågor där det ofta är lämpligt att anlita en expert. expertkunskaper.

2. Identifiering av faror och negativa situationer
   Identifiering av faror och incidenter innebär att man identifierar faran, dvs. den faktor eller omständighet som bidrar till att incidenten inträffar. En halkrisk är till exempel en faktor eller omständighet som kan bidra till att någon halkar. Hur identifieras en fara eller olägenhet? Identifiering av riskkällor omfattar t.ex. alla säkerhetsobservationer, tillbud, olyckor, incidenter, avvikelser, skyddsronder, arbetsplatsundersökningar, utvecklingssamtal och frågeformulär som kan användas för att identifiera situationer och förhållanden. Omedelbart efter att faran har identifierats vidtas eventuella omedelbara åtgärder, t.ex. att avlägsna hal fukt. Det lönar sig också att dokumentera situationen, t.ex. genom att fotografera eller filma situationen, i det här fallet det fuktiga golvet och dess orsak. Systematisk dokumentation är mycket viktig för utvecklingen av riskbedömningen. I och med ändringen av arbetarskyddslagen 1.6.2023 förtydligades arbetsgivarens skyldigheter i fråga om arbetarskyddet, och i och med reformen ska man vid identifieringen av faror och risksituationer även beakta åldrande, graviditet, tiden efter förlossningen och amning. Dessutom har sociala stressfaktorer, t.ex. kommunikationsproblem, inkluderats i riskbedömningen.
   
   
3. När situationerna har identifierats fastställs riskens storlek och betydelse
   Att fastställa riskens storlek och betydelse innebär att bedöma sannolikheten för och allvarlighetsgraden av en negativ händelse. Om t.ex. en halkrisk har identifierats, fastställs risken genom att bedöma sannolikheten för att en halka inträffar och hur allvarlig den är. En riskmatris används för att fastställa hur stor risken är och hur viktig den är för teamet. Riskmatrisen används som stöd i nästa steg för att prioritera eliminering eller minimering av riskerna.
   
   
4. Val och genomförande av åtgärder
   När en fara eller skada har identifierats och riskens storlek och betydelse har fastställts, väljs åtgärder för att eliminera faran eller skadan eller, om eliminering inte är möjlig, för att minimera skadan. Hur väljs åtgärden? Valet av åtgärder kan styras av frågor som: Kan arbetsmetoden ersättas av en mindre farlig metod, till exempel? Kan arbetsprocessen eller t.ex. dammet avlägsnas tekniskt? Finns det behov av nya arbetsmetoder? Kan arbetet omorganiseras inom arbetsplatsen eller alternativt läggas ut på entreprenad?
   
   
5. Åtgärderna kommer att övervakas och utvärderas
   I en bra riskbedömningsprocess läggs faror och negativa situationer till i riskbedömningsdokumentet så snart de identifieras. I en bra riskbedömningsprocess övervakas och utvärderas också åtgärderna kontinuerligt. Riskbedömningsprocessen är därför en pågående, daglig aktivitet.

Som nämnts ovan ska riskbedömningsdokumentet uppdateras när en riskkälla eller negativ händelse inträffar. Riskbedömningen bör också uppdateras när:

• omständigheterna har förändrats 
• 5 år har gått sedan utvärderingen granskades.

En förändring av omständigheterna kan till exempel vara införandet av en ny kemikalie, en förändring i arbetsgemenskapen, en annan förändring i processen eller en onormal uppgift eller ett onormalt projekt. Enligt lag ska hela bedömningen ses över minst vart 5:e år, men vi rekommenderar att du ser över bedömningen varje år.

Det finns ett stort antal verktyg för att bedöma arbetsrisker, och till exempel Excel- och Word-formulär finns tillgängliga gratis på nätet. Problemet med dessa är dock att de ofta begravs och är svåra att uppdatera, särskilt på stora arbetsplatser.

Det enklaste sättet att göra en arbetsriskbedömning är att använda det omfattande HSEQ-verktyget, där formuläret för arbetsriskbedömning alltid finns på rätt plats och där ändringar i arbetsmiljölagen redan har beaktats.

Om du vill veta mer om de reformer som infördes genom lagändringen, hur PRO24 används i praktiken i bedömningsprocessen eller hur lagändringen har genomförts, använd vårt formulär för riskbedömning, Vårt webbinarium om riskbedömning av arbete är för dig!